Inlägg

Visar inlägg från november, 2013

Ny skyndar vi på lite - uppdatering

Och vet ni. Förra året köpte jag min kalender för 2013 den 28 november. Hittade mitt gamla blogginlägg.
I år köpte jag en ny kalender två dagar tidigare. Den 26 november.

Nu skyndar vi på lite

Bild
Nu får det gärna bli 2014. Look, it's so beautiful! Min nya kalender!

Jag har aldrig köpt en så tidigt som i år (vad jag minns...). Anledningen att jag köpte den extra tidigt i år hade med den trasiga parkeringsautomaten att göra. Eller egentligen började det nog med den fulla parkeringen. Hur som helst så bråkade hela världen med mig. Så jag förtjänade att shoppa mig på bättre humör.

Men jag vill inte på något sätt påstå att min gamla kalender inte är fin. 
Den börjar bara bli lite full och snart lite oaktuell. Men vi har ytterligare en dryg månad kvar tillsammans.

Det är på tiden att jag erkänner

Alla har vi brister. Mer eller mindre trevliga. Och jag har burit på just denna under lång lång tid. Men nu orkar jag inte dölja det nå mer. 
I låten Dancing on my own med Robyn så trodde jag länge att hon sjöng: "I'm in the corner, watching you're kids hurt" Det var inte logiskt för fem öre, jag vet! Så jag försökte på alla sätt och viss lyssna på ett nytt sätt för jag var helt säker på att jag hörde fel. Men till slut gav jag upp och accepterade den hemska meningen. Tills en dag då de pratade om låten på radion. Om svartsjukan. Då trillade polletten ner. Då förstod jag vad hon sjöng egentligen.  I'm in the corner, watching you kiss her (Oh, oh, oh)
I'm right over here, why can't you see me (Oh, oh, oh)
I'm givin' it my all, but I'm not the girl you're takin' home (Ooh, ooh, ooh)
I keep dancin' on my own (I keep dancin' on my own)
När jag ändå håller på att erkänna en massa saker så kan jag säga att jag inte förstod texten till h…

Det räcker inte med att se. Man måste läsa också

Bild
När jag skulle åka och träna i onsdags så funderade jag på var jag skulle parkera bilen. Jag skulle göra en del ärenden på stan först. Så jag ville parkera nära gallerian och gymmet. Det blev att ställa sig på det gamla vanliga stället. Där jag stått så många gånger förut. Så jag måste ha kört förbi de här skyltarna massor med gånger.


Men i onsdags när jag efter träningen gick för att hämta bilen var första gången som jag faktiskt läste de. Genom parkeringshusets låsta grindar. Klockan 21.10.

Det blev en kväll då jag svor och skrattade åt mig själv en hel del. Men jag är ju som jag är. Försökte tänka positivt. Jag lärde mig ju faktiskt något nytt.

Hopp som släcks

När man i hemlighet går och hoppas på två saker och det ena inte förverkligas... Då släcks hoppet om det andra. Att sedan jobba på att inte låta de känslorna gå ut över andra.

Nåja. Då vet ni ifall jag verkar frånvarande.


Dagens komplimang

En kollega bad mig om hjälp med en sak. Jag fixade det och fixade några till i samma veva. Då skickade hon en rad för att visa att jag gjort ett bra jobb.

"Superbra. Flera flugor på smällen."
Alltså jag förstår ju vad hon menade. Men jag skrattade rakt ut.

Var sak på sin plats

Bild
Tog en macka på jobbet. Plockade sedan undan i fikarummet och tog med mig the-koppen till skrivbordet. Och något mer.
Hoppsan, det blev visst lite fel.

Vad som är på tapeten. Eller det var på tapeten. Länge.

Bild
Det här kändes jobbigare än jag trott...

Tapeten i barnrummet har åkt ner. Jag vet liksom inte vad jag ska säga...

Tack för att ni tittade förbi!

I veckan har min lilla blogg tagit personligt rekord i besökare. 
Det känns ganska kul! Ni är alltid välkomna. Tack för att ni tittade förbi och kom snart tillbaka!

Varför vara frisk för? Det är väl onödigt

Bild
Inte så att jag inte gillar att vara frisk. Nej, det är jätte kul. Kunna göra saker med familj och vänner. Laga mat. Träna. Kanske gå på bio. Vara ute och leka i snön. Det är jätte kul. Bara lite onödigt kan jag tycka. Eller ja.. alltså jag måste liksom tycka det. För jag är sjuk igen.

Alltså det är super kul att bara ligga i soffan hela dagarna. Eller i sängen. Eller försöka hålla sig uppe länge nog för att göra något nyttigt. Eller må ganska bra men av smittorisk inte våga lämna lägenheten. Säga hej då till man och dotter när de åker till Teknikens hus och leker. Ställa in en massa roliga träffar med kompisar. I love it! Eller ja... alltså det är bara att acceptera. För om jag inte accepterar det så ligger jag bara i sängen och deppar.

Jag har roat mig med att granska vad som står på mitt the. Lite kul med Yoga instruktioner på asken. Inte för att jag brukar köra Yoga. Men ändå.

Kort om kort och koder

En till sån där sak. Och jag vet att jag inte är ensam!
Tankade igår. Slog in koden till kortet. Fel kod. Försökte igen. Fel kod. Men shit - bara ett försök till innan kortet spärras! Men skit också... Det var ju fel kort.

Och det kan tyckas att det är ju korkat att ha fel kort. Jovisst. Men visst är det smart att komma på det innan man faktiskt spärrar kortet? Man får vara glad för det lilla ibland.

Mobiliteten blir mitt fall

På jobbet har vi bärbara datorer som vi kopplar i dockningsstationer så att vi ska kunna vara lite mobila om det behövs. Men det är inte alltid det är så lätt.

Jag tog datorn från mitt rum och kopplade in den i ett rum längre ner i hallen där jag skulle jobba lite. Sedan gick jag tillbaka till mitt rum, satte mig vid skrivbordet och när jag försökte låsa upp skärmlåset tyckte jag det var konstigt att skärmen var helt svart. Sedan kom jag på det. Att datorn hade jag alldeles precis nyss flyttat på!

Alltså. Jag ska tillägga att jag pratade med någon samtidigt. Så att det var liksom multitasking gone wrong.

Träningsschema

Jag är periodare. På träning. 
Jag köper kort på gym. Tränar två-tre månader. Tränar inte på fem månader.Säger upp träningskortet.Väntar några månader.Skaffar träningskort igen.Och så går det runt. Jag är inne på kanske femte träningskortet nu. Och än så länge så håller jag mina rutiner. Inne på andra veckan och jag har tränat tre gånger. Om typ två månader så kommer träningen avta.

Och jag vet ju om det. Men då handlar det ju om ständig utveckling och att se förbättringsmöjligheterna. Men jag är rädd att jag inte kan göra detta själv. Hjälp mig att hitta något sätt att förlänga punkt nummer två. Annars är det erat fel om jag slutar träna igen. Bara så ni vet det.

Spegel spegel på väggen där...

Bild
... säg mig vem som har så flottiga fingrar?

Jag blev utan godis... eller inte...

Vi var på bio förra veckan. Jag köpte tre små kinder chokladbitar. Sparade två till dagen därpå. Var nöjd hela dagen på jobbet, såg fram emot två-fikat då jag vi skulle gotta oss i lite choklad. Men. Glömde väskan i bilen. Lite besviken (och lat) men kände att då kan jag ju njuta hemma i soffan i stället. Men. Det var Halloween. Så det ringde på dörren. - Bus eller godis! Vi ville absolut inte ha bus så jag offrade mina två chokladbitar. Dagen därpå köpte vi en stor påse godis så att vi skulle ha något att ge bort om det ringde på fler gånger. Men. Det ringde inte på någon fler gång. Så nu har vi en stor påse godis. Som ingen av oss orkar äta upp.